ATT PLUGGA – STUDIETEKNIK
När du pluggar gör du det för dig själv och ingen annan, det är du som kommer ha nytta av det i framtiden. Det måste du påminna dig själv om och komma ihåg. Att du sliter hårt i skolan nu betalar sig med att du själv kan välja vad du vill göra i framtiden. Det är klart att det är en ansträngning att lära sig nya saker - precis som det är att bli bättre på att göra mål i fotboll, hoppa högre eller lära sig nya danssteg. Det kräver övning och ett hårt pannben att ta till sig ny kunskap. Belöningen är att du ökar dina möjligheter att få bra betyg så att du kan komma in på den utbildning som du vill.
Hur ska du göra då?
Mycket handlar om att ha en effektiv studieteknik. Hur du pluggar på rätt sätt och lär dig så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Det handlar om att du har rätt attityd, att du är nyfiken, att du har en planering och att du repeterar. Men för att du ska få till helheten handlar det också om att du äter, tränar och sover bra.
Träning, mat och sömn
Dina vanor kring rörelse, mat och sömn är grunden för att du ska orka prestera i skolan. Börja med att se över dessa vanor och se till att de förbättras om de inte är bra. Du ska till exempel röra på dig minst 60 minuter varje dag. Det räcker med att du snörar på dig ett par gympadojor och lunkar runt. Komplettera med några situps och ett gäng armhävningar. Du kan träna ensam hemma eller tillsammans med andra, det spelar ingen roll, bara det blir av. Det finns en massa bra hemmaövningar på Youtube och Instagram där du inte behöver någon annan utrustning än din egen kropp och en liten golvyta. Börja enkelt men se till göra det.
Att äta bra betyder att du äter mat som innehåller bra näringsämnen och bra energi och är varierad. Minimera snabbmat, energidryck och sådant som inte ger kroppen rätt bränsle.
För att sova gott hjälper det att du gjort dig fysiskt trött under dagen, varit ute i dagsljus och ätit bra mat.
Får du till det här med motionen, maten och sömnen och lär dig lite om studieteknik så ökar dina chanser att lyckas i skolan och i framtiden.
Varför studieteknik?
1. Du får ordning och reda = struktur.
2. Du får en överblick över dina studier men också över din fria tid.
3. Du får lättare att prioritera vilka uppgifter som är viktigast.
4. Det blir lättare för dig att se vilka uppgifter som du har framför dig.
5. Du ser hur mycket tid du faktiskt har.
6. Din motivation ökar och det blir lättare för dig att ha ett mål.
Din tid
Börja med att fylla i ett veckoschema (ladda ner, fyll och skriv ut) över hur du använder din tid. Försök att vara så detaljerad som möjligt så att du verkligen får syn på vad du gör med din tid.
Utifrån ditt ifyllda schema sammanställer du och utvärderar vad har gjort under veckan. (Runda av till hela timmar. En vecka har 168 timmar så det är den summan du ska få.)
LISTA
Studier: antal timmar? (både lektioner och eget pluggande).
Fundera på: När fungerade dina studier som bäst? När fungerade de inte bra? Finns det något du kan göra för att få dem att fungera bättre?
Sömn: antal timmar?
Fundera på: Har du sovit bra och tillräckligt i veckan (gärna 7-9 timmar per natt)? Finns det något du kan göra för att förbättra dina sovrutiner?
Motion/träning: antal timmar?
Fundera på: Har du rört på dig minst 60 minuter om dagen den här veckan? Finns det något du kan göra för att
Måltider: antal timmar?
Fundera på: Har du ätit bra och regelbundet under veckan? Har du ätit alla måltider, dvs. frukost, lunch, mellanmål, middag och eventuellt kvällsmål, varje dag?
Umgås med vänner/familj: antal timmar?
Fundera på: Har du ägnat lagom mycket tid åt att umgås med vänner och familj?
Skärmtid (som ej har med studier att göra): antal timmar?
Fundera på: Har du haft lagom mycket skärmtid (för nöje) i veckan? Har du haft skärmtid när du egentligen borde plugga, sova, äta eller motionera?
Hushållsarbete (städa, tvätta, handla, laga mat, passa syskon, gå ut med hunden etc.): antal timmar?
Fundera på: Tycker du att du hjälper till lagom mycket hemma? Vad kan du annars göra för att förbättra situationen?
Jobb: antal timmar?
Fundera på: Om du har ett jobb, jobbar du lagom mycket? Blir dina studier lidande på grund av ditt jobb eller hinner du det du ska?
Övrigt (nöjen, hobby, hygien etc.): antal timmar?
Fundera på: Vad gör du övrig tid i veckan? Är du nöjd med hur mycket tid du ägnar åt övrigt?
Nu har du förhoppningsvis fått bättre koll på vad du använder din tid till och också fått syn på vad du eventuellt skulle kunna förbättra. Dags att skiva ner några mål!
Exempel: MINA MÅL
Jag ska promenera minst 45 minuter varje dag efter skolan och sedan göra tio armhävningar och tio situps.
Jag ska gå och lägga mig i tid så att jag får sova åtta timmar per natt.
Jag ska ha skärmtid max 60 minuter om dagen.
Jag ska plugga fokuserat 60 minuter varje kväll efter middagen.
Gör gärna ett nytt schema där du skriver in hur du skulle vilja att din vecka ser ut och där du prioriterar sömn, motion, måltider och studier.
Utvärdera ditt schema varje kväll. Vad har du lyckats med och inte lyckats med? Varför blev det så? Vad kan du göra åt det?
Glöm inte att peppa dig själv och uppmuntra dig när du gör bra saker!
Studieplanering
Det är smart att ha en kalender där du skriver upp vilka prov och inlämningsuppgifter du har och till när. Skriv gärna upp vilka sidor du ska läsa varje dag så att inte allt samlas till kvällen innan provet. Har du en inlämningsuppgift så kan du göra lite i taget om du börjar i god tid, det vill säga börja helst redan när du får uppgiften. Här nedan får du ett förslag på hur du kan planera läxor i din kalender. På det viset har du koll och vet precis vad du ska göra varje dag.
Tips som kan öka din koncentration när du ska plugga
Plugga vid samma tid varje dag.
Plugga på ett bestämt ställe, där du störs minst. Det kan vara hemma i ditt rum, på biblioteket, i skolan eller hos din farmor.
Planera dina studier så att du vet vad du ska göra.
När du sätter dig för att plugga se till så att du har allt du behöver framme och att det är ordning där. Stäng av mobilen.
Bestäm i vilken ordning du ska plugga och dela upp arbetspassen. Plugga 50 minuter, pausa 10 minuter. Hitta din rytm. Pausen ska helst handla om att du rör på dig att du gör något som ger din kropp och din hjärna syre och rörelse. Hoppa, gå ut en sväng runt huset, dansa, sjung eller något annat som gör att du får ny kraft så att du orkar anstränga dig igen.
Börja arbeta med en gång.
Gör en sak i taget.
På lektionen
Att komma i tid, ha med sig penna, bok och något att skriva på är en självklarhet för att få rätt start på lektionen. Se till att du läst igenom planeringen för lektionen, då är du förberedd. På lektionerna tar läraren upp det som hen tycker är viktigast. Anteckna eller fota av det som skrivs på tavlan. Räck upp handen och fråga när du undrar eller inte förstår. När klassen har en aktiv diskussion i ämnet höjer ni kunskapsnivån i hela klassrummet och du lär på bästa sätt. Om du inte vågar ställa frågor inför hela klassen, ta det efter genomgången så att du själv ger dig chansen att förstå. Gör materialet till ditt och bearbeta dina anteckningar.
När du antecknar på lektionen gör du dig aktiv i ditt lärande. Ett bra sätt att anteckna på är genom att göra tankekartor. Dina anteckningar blir som bilder att komma ihåg. Det bästa med tankekartor är att du hela tiden kan fylla på med nya saker som tillkommer. Använd gärna flera färger och dela in det hela i olika sektioner. Se filmen om hur du gör en tankekarta. Den handlar om näringsämnen.
Hur lär du dig saker bäst?
Alla har sitt sätt att lära sig BÄST på. Du måste ta reda på ditt sätt! Är din superkraft att HÖRA eller TITTA eller LÄSA? Eller en kombination av alla tre? Du får inte vara för trött, du kan inte ha för mycket socker i kroppen och du måste lägga bort allt som kan störa dig, exempelvis din mobil.
Att läsa igenom dina anteckningar från lektionen när du kommer hem eller sitter på bussen är ett bra sätt att få en snabb repetition och grepp om ämnet. Att repetera flera gånger är det bästa sättet att nöta in ny kunskap. Första repetitionen ska ske efter en timme, andra ska ske dagen efter och tredje ska du göra en vecka efter, då sitter kunskapen!
Det finns olika minnestekniker där du kan öva upp ditt minne till att komma ihåg oändligt mycket saker. Det handlar om att koppla ihop bilder eller rörelse med olika saker som du ska komma ihåg. När du kopplar ditt minne till något som du gillar kommer du komma ihåg det lättare.
Här kommer exempel på några minnestekniker:
Bilder: Dessa lagras effektivt i hjärnan och ditt minne. Det går fortare för hjärnan att komma ihåg ett ansikte än att komma ihåg ett namn. Bilderna aktiverar högra hjärnhalvan och kompletterar det vanliga läsandet som sätter igång den vänstra hjärnhalvan.
Innebörd: Du minns text och material bättre om du ger dem en meningsfull innebörd för dig. Jämför alltid ny kunskapmed kunskap du redan har.
Rytm: Det är lättare att komma ihåg dikter, rim, ramsor. En musiktext är lättare att komma ihåg än texten i en bok. Testa så får du se!
Associationer: Det handlar om att du ska hitta kopplingar mellan olika saker. Vi minns mycket lättare om något påminner om något annat. Om du hittar en början med starka associationer så är det lättare att komma ihåg långa ”minneskedjor”.
Motivation: Ditt intresse och din vilja styr vad ditt minne väljer att lagra. Sådant som du tycker är roligt och intressant stannar kvar i minnet. Så försök hitta ”What’s in it for me?-känslan”, då blir studierna så mycket lättare.
Minnesteknik: Ibland bara måste du komma ihåg saker som du behöver för stunden. Då kan du skapa nya ”ord” av första bokstaven i det ordet du behöver komma ihåg. Du kanske behöver komma ihåg vilka näringsämnen som finns.
Protein
Vatten
Mineraler
Vitaminer
Fett
Kolhydrater
När du har provet då skriver du upp första bokstaven och då kommer du ha hur lätt som helst att bara fylla i resten! Testa får du se!
P
V
M
V
F
K
Lästeknik
Ibland har du massor av text som du behöver läsa och förstå innebörden av. Då finns det olika lästekniker som kan vara bra att ta till. En metod kallas för SQ3R-metoden och går ut på följande.
Survey - Läs inledningen och sammanfattningen.
Question - Gör om första rubriken till en fråga.
Read - Läs för att besvara frågan som du gjorde.
Restate - Stäng boken och besvara frågan med egna ord. Anteckna nyckelord.
Review - Titta igenom anteckningarna som du gjort på avsnittet. Återberätta innehållet!
Tips!
Låt någon förhöra dig eller förhör varandra. Du lär dig massor och de i sin tur lär sig massor av att förhöra.
På provetNervositet innan ett prov behöver inte vara dåligt. När du är lagom nervös sätter det dina sinnen på spänn och du kan prestera mer, du blir mer fokuserad på uppgiften. Brukar du bli så nervös att det låser sig på prov så kan du kanske behöva få hjälp hos elevhälsan.
Provtips
Läs igenom alla frågor på provet. Kommer du på något med en gång skriv bara en kort anteckning om detta på ett kladdpapper, så att du inte glömmer bort det.
Fördela tiden rätt mellan lätta och svåra frågor. Besvara de lätta först.
Läs hela frågan innan du börjar svara Vad ska du göra? Beskriva, förklara eller diskutera betyder helt olika saker. Svara bara på det som efterfrågas.
Börja med att skriva nyckelord, strukturera ditt svar. Fortsätt med en eller ett par sammanfattande meningar. Utveckla svaret.
Läs igenom svaret, har jag glömt något, kommer jag på något mera som är relevant? Står det verkligen vad jag menar?